Trädgårdar i Oxford – Oxford Botanic Garden

Det är inte bara Shakespeare man kan ägna sig åt i Oxford. Här finns många vackra trädgårdar – en del kända, andra nästan hemliga. Den kanske mest besökta är nog Oxford Botanic Garden som jag nämnde i ett tidigare inlägg.

Trädgården äger även Harcourt Arboretum och deras fina specialsamling av barrväxter, planterade i ett parklandskap som sträcker sig över 100 tunnland. I växthusen kan man svettas – och njuta av ormbunkar, alpina växter, stickiga kaktusar, köttätande växter och ljuva näckrosor bland annat. I den bortre trädgården ligger Gin-rabatten för de törstiga, där man kan upptäcka växterna som ingår i gin. I en annan står växter som förändrade världen – matväxter, medicinalväxter, växter för fibrer och färger.



Men vackrast och mest intressant tycker jag är The Merton Border som skapats av Professor James Hitchmough, University of Sheffield. Denna hållbara rabatt är specialdesignad enligt naturens egen klokskap för att klara torra, heta somrar och ett föränderligt klimat med långa torkperioder. Och i år ser man verkligen hur fantastiskt den fungerar.

85% av växterna är sådda på plats vilket är mer hållbart än förkultiverade och dessutom gör det möjligt att öka tätheten mellan växterna, öka antalet arter och blomning genom en lång säsong. Växterna är valda särskilt med tanke på förmåga att klara torra växtplatser och konstant hetare och torrare somrar. Växterna härstammar från gräsmarker, präriemarker i USA – Central och Southern Great Plains, Colorado Plateau och in i Kalifornien. Östra Sydafrika, södra Europa, Turkiet över Asien och bort mot Sibirien.

Man vandrar mellan långa, böljande fält med höga växter som verkligen fröjdar ögat. Vackra mjuka färger blandas med skarpa uppiggande, och bin, humlor och fjärilar surrar runt en. Inga växtstöd behövs, ingen gödsel och inget extra vatten. Fantastiskt. I Sverige skapar ju Peter Korn i denna anda – och de odlingarna måste man säga är ännu mer imponerande och fantastiska.

Men om man är mer intresserad av fantasy än av rabatter, kan man försiktigt smyga bort till en liten bänk i vänstra hörnet av den nedre trädgården. I skugga och en liten aning fukt står en bänk. Den är en bro mellan Lyras och Wills världar. Det handlar förstås om Philip Pullmans trilogi Den mörka materian. Pullman läste vid Exeter College och har fått flera stora priser för sina verk, bl a ALMA-priset 2005 (Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne). Böckerna utspelar sig i Oxford i vår värld och i flera andra parallellvärldar. Nyligen kom en bok med samma personer –  La Belle Sauvage – som ska bli en i en ny serie The book of dust.